{"id":26664,"date":"2024-10-29T12:42:57","date_gmt":"2024-10-29T11:42:57","guid":{"rendered":"https:\/\/nyje.al\/?p=26664"},"modified":"2024-10-29T13:40:27","modified_gmt":"2024-10-29T12:40:27","slug":"qafa-dhe-shpata-iii","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/nyje.al\/sq\/qafa-dhe-shpata-iii\/","title":{"rendered":"Qafa dhe shpata (III)"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-post\" data-elementor-id=\"26664\" class=\"elementor elementor-26664\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a468be2 e-flex e-con-boxed wpr-particle-no wpr-jarallax-no wpr-parallax-no wpr-sticky-section-no e-con e-parent\" data-id=\"a468be2\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-64f098c elementor-widget elementor-widget-image\" data-id=\"64f098c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-settings=\"{&quot;_animation&quot;:&quot;none&quot;}\" data-widget_type=\"image.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<figure class=\"wp-caption\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"1080\" height=\"500\" src=\"https:\/\/nyje.al\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/qafa-dhe-shpata-III.jpg\" class=\"attachment-full size-full wp-image-26724\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/nyje.al\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/qafa-dhe-shpata-III.jpg 1080w, https:\/\/nyje.al\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/qafa-dhe-shpata-III-768x356.jpg 768w, https:\/\/nyje.al\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/qafa-dhe-shpata-III-18x8.jpg 18w\" sizes=\"(max-width: 1080px) 100vw, 1080px\" \/>\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<figcaption class=\"widget-image-caption wp-caption-text\">Foto nga Hammam Fuad, Mars 2024, Palestin\u00eb <\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-236d9e6 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"236d9e6\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Qafa dhe shpata (III)<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-60a55f8 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"60a55f8\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Rashid Khalidi | Intervistuar nga Tariq Ali | Shqip\u00ebruar nga Genc Shehu\n<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8674ab5 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"8674ab5\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p style=\"text-align: center\"><span style=\"color: #800000\"><strong><em><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 10pt\">Botuar n\u00eb numrin 147 t\u00eb revist\u00ebs<a href=\"https:\/\/newleftreview.org\/issues\/ii147\/articles\/the-neck-and-the-sword\"><span style=\"text-decoration: underline\"> New Left Review<\/span><\/a> (Maj\/Qershor 2024)<\/span><\/em><\/strong><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ab2947e elementor-widget-divider--view-line elementor-widget elementor-widget-divider\" data-id=\"ab2947e\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"divider.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-divider\">\n\t\t\t<span class=\"elementor-divider-separator\">\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-31cd808 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"31cd808\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Ashtu si shum\u00eb nga brezi im, un\u00eb m\u00ebsova p\u00ebr her\u00eb t\u00eb par\u00eb p\u00ebr p\u00ebrmasat e Nakb\u00ebs palestineze \u2014 katastrofa\u2014 n\u00eb vitin 1967, pas Luft\u00ebs Gjasht\u00ebditore. U d\u00ebrgova p\u00ebr t\u00eb vizituar refugjat\u00ebt nga <\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\">Fondacioni p\u00ebr Paqe Bertrand Russell<\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">, i cili d\u00ebshironte q\u00eb t\u00eb prodhonim nj\u00eb raport hetimor \u2014 ashtu si kishim b\u00ebr\u00eb n\u00eb Vietnam p\u00ebr Tribunalin Nd\u00ebrkomb\u00ebtar t\u00eb Krimeve t\u00eb Luft\u00ebs q\u00eb Russell dhe Sartre kishin thirrur. Gjat\u00eb atij udh\u00ebtimi takova kush\u00ebririn t\u00ebnd, Walid Khalidi, n\u00eb sht\u00ebpin\u00eb e tij n\u00eb Bejrut, \u00e7ka nuk do ta harroj kurr\u00eb. Ai m\u00eb uli dhe m\u00eb tha: \u201cA e di \u00e7far\u00eb ndodhi?\u201d M\u00eb tregoi p\u00ebr masakr\u00ebn e Deir Yassin n\u00eb prill t\u00eb vitit 1948. Syt\u00eb m\u00eb dol\u00ebn nga vendi. As nuk mund ta besoja q\u00eb nuk e kisha ditur!\u00a0<\/span><\/i><\/span><em><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">A e mban mend kur ka ndodhur kjo?\u00a0<\/span><\/em><\/p><p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"font-weight: 400\">Mendoj se duhet t\u00eb ket\u00eb qen\u00eb korrik, nj\u00eb muaj pas luft\u00ebs s\u00eb vitit 1967. Takova refugjat\u00eb n\u00eb kampe n\u00eb Jordani, jasht\u00eb Damaskut, n\u00eb Egjipt, si dhe politikan\u00eb dhe intelektual\u00eb. Ironikisht, p\u00ebrkthyesi yn\u00eb ishte nj\u00eb anglez mysliman, Faris Glubb, babai i t\u00eb cilit, Gjeneral Sir John Glubb, kishte qen\u00eb komandanti i<\/span><span style=\"font-weight: 400\"> Us<\/span><span style=\"font-weight: 400\">htris\u00eb<\/span><span style=\"font-weight: 400\"> Transjordaneze. Faris ishte nj\u00eb mb\u00ebshtet\u00ebs i patundur i kauz\u00ebs palestineze. Walid-in e guduliste shum\u00eb ky fakt. Ai ishte i pari q\u00eb m\u00eb dha nj\u00eb leksion t\u00eb v\u00ebrtet\u00eb p\u00ebr historin\u00eb palestineze.<\/span><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">\u00cbsht\u00eb shum\u00eb i mir\u00eb n\u00eb k\u00ebt\u00eb gj\u00eb. P\u00ebr pak mbush 99 vje\u00e7, inshallah, n\u00eb korrik.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Nuk do ta harroj kurr\u00eb at\u00eb pasdite n\u00eb Bejrut. Dhe n\u00ebse njer\u00ebz si un\u00eb, q\u00eb u rrit\u00ebm n\u00eb nj\u00eb familje t\u00eb majt\u00eb, pro-arabe, pro-Nasser, nuk dinin p\u00ebr Nakb\u00ebn n\u00eb at\u00eb koh\u00eb, at\u00ebher\u00eb nj\u00eb num\u00ebr i madh i njer\u00ebzve nuk mundet q\u00eb t\u2019ia kishte iden\u00eb.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Absolutisht. M\u00eb irriton gjithmon\u00eb fakti se sa keq e kan\u00eb b\u00ebr\u00eb palestinez\u00ebt reklamimin e p\u00ebrbotsh\u00ebm t\u00eb kauz\u00ebs s\u00eb tyre, duke filluar nga viti 1917 dhe duke vazhduar p\u00ebrtej vitit 1967. Vet\u00ebm me gjenerat\u00ebn e tanishme ka pasur nj\u00eb lloj p\u00ebrparimi. Dhe kjo nuk ka ardhur nga udh\u00ebheqja politike, por nga shoq\u00ebria civile \u2013 organizata si PACBI, grupi q\u00eb b\u00ebn thirrje p\u00ebr Bojkot, T\u00ebrheqje Investimesh, Sanksione, ose Instituti p\u00ebr Studime Palestineze q\u00eb Walid-i themeloi, q\u00eb ka punuar p\u00ebr dekada. M\u00eb n\u00eb fund po fillojm\u00eb t\u00eb shohim rezultatet. Por kjo ka ndodhur p\u00ebrkund\u00ebr munges\u00ebs s\u00eb ndonj\u00eb p\u00ebrpjekjeje kompetente zyrtare. O\u00c7P-ja filloi pun\u00ebn informuese dhe diplomatike n\u00eb vitet 1970 dhe n\u00eb fillim t\u00eb viteve \u201880, megjith\u00ebse ishte ende e pamjaftueshme. P\u00ebrpos k\u00ebsaj, rezultati ka qen\u00eb i zymt\u00eb.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Si e shpjegoni dob\u00ebsin\u00eb e vazhdueshme t\u00eb udh\u00ebheqjes moderne palestineze? E di q\u00eb njer\u00ebzit m\u00eb t\u00eb mir\u00eb u vran\u00eb.\u00a0<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"font-weight: 400\">Kjo \u00ebsht\u00eb pika e par\u00eb e r\u00ebnd\u00ebsishme. Vrasja e lider\u00ebve palestinez\u00eb u b\u00eb specialitet i Izraelit. Nj\u00eb autor izraelit, Ronen Bergman, ka nj\u00eb lib\u00ebr lemerit\u00ebs p\u00ebr k\u00ebt\u00eb, <\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">Ngrihu dhe vrit i pari<\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\">. Titulli thot\u00eb gjith\u00e7ka. Kan\u00eb qen\u00eb shum\u00eb t\u00eb kujdessh\u00ebm n\u00eb pikasjen e atyre q\u00eb duan t\u00eb eliminojn\u00eb. S\u00eb bashku me disa regjime arabe, duhet th\u00ebn\u00eb: izraelit\u00ebt jan\u00eb ndihmuar n\u00eb p\u00ebrpjekjet e tyre nga vras\u00ebs prej Libis\u00eb, Irakut dhe Siris\u00eb. Dhe izraelit\u00ebt e dinin k\u00eb kishin n\u00eb sh\u00ebnjest\u00ebr. Kur shkuan p\u00ebr t\u00eb vrar\u00eb Abu Jihadin n\u00eb Tuniz, kaluan mu p\u00ebrpara sht\u00ebpis\u00eb s\u00eb Mahmoud Abbas-it. Nuk e konsideronin k\u00ebt\u00eb t\u00eb fundit si rrezik \u2013 p\u00ebrkundrazi \u2013 k\u00ebshtu q\u00eb e lan\u00eb t\u00eb gjall\u00eb dhe e kan\u00eb p\u00ebrdorur q\u00eb at\u00ebher\u00eb. Edhe ky ishte nj\u00eb specialitet britanik.<\/span><\/span><\/p><p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"font-weight: 400\">Por problemet e udh\u00ebheqjes palestineze shkojn\u00eb m\u00eb thell\u00eb. N\u00eb vitet 1930, k\u00ebto probleme ishin pjes\u00ebrisht produkt i struktur\u00ebs klasore palestineze \u2013 nj\u00eb elit\u00eb e zbarkuar nga lart dhe e shk\u00ebputur nga realiteti, me pik\u00ebpamje t\u00eb frenuara ose naive p\u00ebr m\u00ebnyr\u00ebn se si t\u00eb merreshin me britanik\u00ebt. Q\u00eb nga vitet 1960, mungesa e nj\u00eb pamjeje globale nga ana e gjeneratave t\u00eb nj\u00ebpasnj\u00ebshme t\u00eb lider\u00ebve palestinez\u00eb ka qen\u00eb problem madhor. N\u00ebse shikon l\u00ebvizjet e tjera anti-koloniale \u2013 irlandez\u00ebt, algjerian\u00ebt, vietnamez\u00ebt ose indian\u00ebt \u2013 ata jan\u00eb udh\u00ebhequr nga njer\u00ebz me nj\u00eb kuptim t\u00eb sofistikuar t\u00eb ekuilibrit global t\u00eb fuqive, t\u00eb m\u00ebnyr\u00ebs se si veprojn\u00eb fuqit\u00eb imperialiste dhe se si t\u00eb arrijn\u00eb tek opinioni publik n\u00eb metropol. Nehru, Michael Collins, de Valera e kuptonin k\u00ebt\u00eb. Udh\u00ebheqja algjeriane e kuptonte Franc\u00ebn. Ajo q\u00eb ata e quanin <\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">wilaya <\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\">ose provinca e shtat\u00eb e FLN-s\u00eb [e Frontit Nacional-\u00c7lirimtar] ishte n\u00eb Franc\u00eb. Irlandez\u00ebt fituan n\u00eb vitin 1921 sepse e kuptonin politik\u00ebn britanike dhe amerikane dhe kishin operacione t\u00eb gjera politike dhe t\u00eb inteligjenc\u00ebs atje. Udh\u00ebheqja palestineze kurr\u00eb nuk ka pasur t\u00eb nj\u00ebjtat njohuri apo aft\u00ebsi. M\u00eb vjen keq ta them, ting\u00ebllon n\u00ebn\u00e7muese ndaj vetes, por \u00ebsht\u00eb e v\u00ebrtet\u00eb.<\/span><\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Si do ta p\u00ebrshkruanit elit\u00ebn palestineze n\u00eb at\u00eb periudh\u00eb t\u00eb hershme? N\u00eb <\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\">The Hundred Years&#8217; War on Palestine<\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">, ju jepni nj\u00eb p\u00ebrshkrim t\u00eb shk\u00eblqyer t\u00eb k\u00ebtyre klaneve palestineze, Khalidi-t dhe Husseini-t. Familja juaj ishte m\u00eb intelektuale, m\u00eb akademike, nd\u00ebrsa e Husseini-t kishte tendenc\u00ebn t\u00eb merrte role udh\u00ebheq\u00ebse praktike. A ishte kjo lloj strukture klasore specifike p\u00ebr Palestin\u00ebn, apo ekzistonte n\u00eb ndonj\u00eb form\u00eb edhe n\u00eb pjes\u00eb t\u00eb tjera t\u00eb bot\u00ebs arabe?<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"font-weight: 400\">Termi q\u00eb p\u00ebrdorte m\u00ebsuesi im, Albert Hourani, ishte t\u00eb nderuarit \u2013 politika e t\u00eb nderuarve [<\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">notables<\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\">].<sup>1<\/sup><\/span><span style=\"font-weight: 400\"> Ai fliste p\u00ebr familje dhe jo p\u00ebr klane; k\u00ebto nuk ishin popullata fisnore. E nj\u00ebjta struktur\u00eb shoq\u00ebrore mbizot\u00ebronte n\u00eb t\u00eb gjitha provincat arabe t\u00eb Perandoris\u00eb Osmane; ato ishin elita urbane, t\u00eb p\u00ebrfshira n\u00eb fe, ligj dhe qeverisje; gjithashtu, n\u00eb shum\u00eb raste, ishin pronar\u00eb tokash dhe t\u00eb p\u00ebrfshir\u00eb n\u00eb tregti. Kjo shtres\u00eb ishte shum\u00eb e shk\u00ebputur nga klasat popullore, duke e p\u00ebr\u00e7muar pun\u00ebn fizike dhe, n\u00eb shum\u00eb raste, edhe tregtin\u00eb. Ajo ishte e ng\u00ebrthyer n\u00eb politik\u00ebn osmane p\u00ebr shekuj me radh\u00eb dhe, para k\u00ebsaj, n\u00eb Perandorin\u00eb e Mamluk\u00ebve. An\u00ebtar\u00ebt e familjes sime ishin t\u00eb p\u00ebrfshir\u00eb n\u00eb gjyq\u00ebsorin e Mamluk\u00ebve n\u00eb shekujt XIV dhe XV. Kjo elit\u00eb ishte shum\u00eb e p\u00ebrshtatshme p\u00ebr llojin e administrat\u00ebs q\u00eb kishe n\u00ebn mogul\u00ebt, safavid\u00ebt dhe osman\u00ebt. Disa u p\u00ebrshtat\u00ebn me epok\u00ebn moderne. N\u00eb vend t\u00eb trajnimit fetar, ata shkuan n\u00eb Malt\u00eb ose Stamboll, ose n\u00eb institucione misionare amerikane. Fituan nj\u00eb arsim modern; n\u00eb vend q\u00eb t\u00eb mbanin turban ose qeleshe, filluan t\u00eb mbanin kapele. Por ishin t\u00ebr\u00ebsisht t\u00eb pap\u00ebrshtatsh\u00ebm p\u00ebr t\u2019u p\u00ebrballur me britanik\u00ebt.<\/span><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Kjo struktur\u00eb shoq\u00ebrore u shkat\u00ebrrua plot\u00ebsisht n\u00eb vitin 1948. Baza materiale e klas\u00ebs q\u00eb kishte dominuar shoq\u00ebrin\u00eb palestineze p\u00ebr shekuj me radh\u00eb u zhduk. Pronar\u00ebt e tokave humb\u00ebn tokat e tyre, tregtar\u00ebt humb\u00ebn bizneset dhe k\u00ebshtu me radh\u00eb. Dhe, me p\u00ebrjashtime t\u00eb rralla, asnj\u00eb nga k\u00ebto elita nuk u rishfaq pas vitit 1948. Shoq\u00ebria palestineze n\u00eb thelb u revolucionarizua, n\u00eb t\u00eb nj\u00ebjt\u00ebn m\u00ebnyr\u00eb si shoq\u00ebrit\u00eb e tjera arabe nga revolucioni shoq\u00ebror \u2013 n\u00eb Irak, Siri, Egjipt, ku elitat e vjetra dhe klasa e pronar\u00ebve t\u00eb tokave u p\u00ebrmbys\u00ebn n\u00eb vitet 1950. Dinasti t\u00eb tilla si Azm\u00ebt n\u00eb Damask u zhduk\u00ebn nga politika. E nj\u00ebjta gj\u00eb ndodhi n\u00eb Palestin\u00eb p\u00ebr shkak t\u00eb Nakb\u00ebs. N\u00eb nj\u00eb far\u00eb m\u00ebnyre, kjo u hapi der\u00ebn atyre q\u00eb vinin nga klasa e mesme e arsimuar. Udh\u00ebheqja e O\u00c7P-s\u00eb nuk p\u00ebrb\u00ebhej nga njer\u00ebz t\u00eb familjeve t\u00eb vjetra t\u00eb nderuara. P\u00ebrjashtimi i vet\u00ebm q\u00eb mund t\u00eb kujtoj \u00ebsht\u00eb Faisal Husseini; ai ishte i vetmi udh\u00ebheq\u00ebs i shquar palestinez pas vitit 1948 q\u00eb vinte nga klasa e vjet\u00ebr elitare dhe ishte djali i nj\u00eb udh\u00ebheq\u00ebsi t\u00eb spikatur ushtarak q\u00eb u vra n\u00eb betej\u00eb n\u00eb vitin 1948.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">\u00c7far\u00eb ndodhi me familjen tuaj n\u00eb at\u00eb moment?<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Familja u hap\u00ebrda. Disa u traumatizuan nga p\u00ebrvoja dhe t\u00eb tjer\u00eb u mobilizuan. Gjysh\u00ebrit e mi humb\u00ebn sht\u00ebpin\u00eb familjare n\u00eb Tal al-Rish, pran\u00eb Jaff\u00ebs, dhe u shnd\u00ebrruan n\u00eb refugjat\u00eb. Xhaxhallar\u00ebt, hallat dhe kush\u00ebrinjt\u00eb e mi p\u00ebrfunduan midis Jeruzalemit, Nablusit, Bejrutit, Amanit, Damaskut dhe Aleksandris\u00eb. Si rezultat, kam kush\u00ebrinj n\u00eb t\u00eb gjith\u00eb bot\u00ebn arabe dhe t\u00eb tjer\u00eb n\u00eb Europ\u00eb dhe ShBA. Megjithat\u00eb, an\u00ebtar\u00ebt e familjes sime ishin nd\u00ebr ata me fat dhe t\u00eb privilegjuar, pasi kishin marr\u00eb nj\u00eb arsim t\u00eb mir\u00eb fal\u00eb gjyshit tim dhe disa prej tyre nd\u00ebrtuan karriera si profesor\u00eb, si kush\u00ebrinjt\u00eb e mi Walidi, Usama dhe Tarifi, ose si shkrimtar\u00eb dhe p\u00ebrkthyes si halla ime Anbara, ose kush\u00ebrira ime Randa. Prind\u00ebrit e mi, t\u00eb cil\u00ebt kishin planifikuar t\u00eb ktheheshin n\u00eb Palestin\u00eb pasi babai im t\u00eb p\u00ebrfundonte doktoratur\u00ebn n\u00eb Columbia, p\u00ebrfunduan duke q\u00ebndruar n\u00eb ShBA dhe p\u00ebr k\u00ebt\u00eb arsye un\u00eb linda k\u00ebtu n\u00eb Nju Jork, n\u00eb vitin 1948. Babai im m\u00eb pas punoi p\u00ebr Kombet e Bashkuara.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Ku shkuat n\u00eb shkoll\u00eb?<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Un\u00eb shkova n\u00eb Shkoll\u00ebn Nd\u00ebrkomb\u00ebtare t\u00eb Kombeve t\u00eb Bashkuara n\u00eb Nju Jork dhe po ashtu n\u00eb shkoll\u00eb n\u00eb Kore. Kam studiuar histori n\u00eb Yale dhe kam b\u00ebr\u00eb doktoratur\u00ebn n\u00eb Oksford, me Albert Houranin. Pra, u edukova n\u00eb tre vende t\u00eb ndryshme.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Dhe Palestina mungonte n\u00eb t\u00eb gjitha k\u00ebto vende.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Po. Kam jetuar n\u00eb Palestin\u00eb vet\u00ebm p\u00ebr periudha t\u00eb shkurtra, gjithsej nja dy vite. Kam jetuar n\u00eb Libi p\u00ebr disa vite kur isha shum\u00eb i vog\u00ebl dhe kam jetuar n\u00eb Liban p\u00ebr m\u00eb shum\u00eb se pes\u00ebmb\u00ebdhjet\u00eb vjet, n\u00eb vitet 1970 dhe 1980, duke dh\u00ebn\u00eb m\u00ebsim n\u00eb Universitetin Amerikan t\u00eb Bejrutit. Kam jetuar n\u00eb vende t\u00eb tjera, por pjesa m\u00eb e madhe e rinis\u00eb sime dhe m\u00eb shum\u00eb se gjysma e jet\u00ebs sime ka kaluar n\u00eb Shtetet e Bashkuara.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">T\u00eb rikthehemi te ndryshimet radikale t\u00eb viteve 1940: si\u00e7 that\u00eb, struktura e klas\u00ebs ndryshoi n\u00eb t\u00eb gjith\u00eb bot\u00ebn arabe.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Me nj\u00eb p\u00ebrjashtim kategorik: monarkit\u00eb q\u00eb mbet\u00ebn. Rendi i vjet\u00ebr shoq\u00ebror n\u00eb Marok nuk ka ndryshuar, as n\u00eb Jordani apo Arabin\u00eb Saudite. T\u00eb pakt\u00ebn, nuk ndryshoi n\u00eb t\u00eb nj\u00ebjt\u00ebn m\u00ebnyr\u00eb.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Britanik\u00ebt i mbajt\u00ebn monarkit\u00eb kudo q\u00eb mund\u00ebn. Churchill n\u00eb ve\u00e7anti i adhuronte ato dhe madje diskutoi mund\u00ebsin\u00eb e krijimit t\u00eb nj\u00eb mbret\u00ebrie p\u00ebr provinc\u00ebn indiane t\u00eb Panxhabit.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Kolonialist\u00ebt britanik\u00eb kishin qejf t\u00eb riprodhonin aristokracin\u00eb dhe sistemin e tyre. Ata gjenin zot\u00ebr tokash n\u00eb vende q\u00eb nuk e kishin njohur kurr\u00eb di\u00e7ka t\u00eb till\u00eb. Francez\u00ebt parap\u00eblqenin republikat koloniale.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Nj\u00eb tjet\u00ebr pasoj\u00eb e k\u00ebtyre trazirave t\u00eb klas\u00ebs s\u00eb mesme t\u00eb radikalizuar ishte q\u00eb borgjezia e vog\u00ebl urbane fitoi qasje n\u00eb ushtri, ve\u00e7an\u00ebrisht n\u00eb Egjipt, Siri dhe Irak. Kjo ishte baza e l\u00ebvizjeve revolucionare nacionaliste \u2013 n\u00eb Indi, trupa e oficer\u00ebve vendas ishte e kufizuar te bijt\u00eb e dyt\u00eb t\u00eb klas\u00ebs s\u00eb lart\u00eb me tok\u00eb. Si u shtjelluan k\u00ebto transformime n\u00eb komunitetet palestineze, n\u00eb diaspor\u00eb dhe n\u00eb Palestin\u00eb? Nasser ishte nj\u00eb hero i madh p\u00ebr brezin pas Nakb\u00ebs. Dhe ai u p\u00ebrpoq, p\u00ebr hir t\u00eb s\u00eb v\u00ebrtet\u00ebs \u2013 nuk \u00ebsht\u00eb se nuk u p\u00ebrpoq. M\u00eb kujtohet q\u00eb i thash\u00eb k\u00ebt\u00eb nj\u00eb palestinezi n\u00eb Egjipt, i cili u p\u00ebrgjigj me nj\u00eb shaka: \u201cPo, Tarik, ai u p\u00ebrpoq, por e di, \u00ebsht\u00eb si nj\u00eb or\u00eb e prishur. Ora b\u00ebn tik-tak dhe l\u00ebviz p\u00ebrpara. Nasseri thot\u00eb tak-tik dhe l\u00ebviz prapa.\u201d Sipas mendimit tim, brezi i ri i udh\u00ebheq\u00ebsve palestinez\u00eb u afirmua pas Luft\u00ebs Gjasht\u00ebditore, kur kuptuan se asnj\u00eb shtet arab nuk do t\u2019i mbronte dhe se u duhej t\u00eb luftonin p\u00ebr veten e tyre. \u00c7far\u00eb do t\u00eb thoshit p\u00ebr k\u00ebt\u00eb?<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Pik\u00ebpamja ime p\u00ebr Abdel Nasser-in do t\u00eb ishte disi e ngjashme; nj\u00eb nga ish-student\u00ebt e mi m\u00eb kritikoi koh\u00ebt e fundit p\u00ebr kritikat e mia ndaj tij. Por pika q\u00eb duhet theksuar \u00ebsht\u00eb se nuk mendoj q\u00eb Palestina ishte ndonj\u00ebher\u00eb prioritet p\u00ebr Nasserin, madje as n\u00eb vitin 1948. N\u00ebse lexon kujtimet e tij, t\u00eb cilat jan\u00eb shkruar nga t\u00eb tjer\u00eb, \u00ebsht\u00eb e qart\u00eb se obsesioni i tij ishte Egjipti. Ai ishte nj\u00eb nacionalist egjiptian, gj\u00eb q\u00eb \u00ebsht\u00eb e kuptueshme. Palestina ishte e r\u00ebnd\u00ebsishme, por nuk ishte kurr\u00eb prioriteti.\u00a0<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Por p\u00ebr t\u00eb adresuar pyetjen tjet\u00ebr q\u00eb shtroni: si u shfaq ky brez i ri i prij\u00ebsve t\u00eb rezistenc\u00ebs palestineze? Kjo kishte filluar t\u00eb kristalizohej para vitit 1967, por trauma e Luft\u00ebs Gjasht\u00ebditore pati nj\u00eb ndikim t\u00eb jasht\u00ebzakonsh\u00ebm. Si\u00e7 e thoni ju, ajo betonizoi kuptimin se shtetet arabe nuk do t\u00eb ndihmonin. Mendoj se shum\u00eb njer\u00ebz besonin se Nasser-i do t\u00eb ndihmonte \u2013 dhe kjo ishte pika e fundit q\u00eb mbushi kup\u00ebn. Humbjet e nj\u00ebpasnj\u00ebshme t\u00eb viteve 1948, 1956 dhe 1967 treguan se shtetet arabe nuk kishin mjetet p\u00ebr t\u00eb mposhtur Izraelin, pavar\u00ebsisht n\u00ebse kishin vullnetin p\u00ebr ta b\u00ebr\u00eb k\u00ebt\u00eb.<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Nismat q\u00eb po zienin n\u00eb shoq\u00ebrin\u00eb palestineze \u00e7uan n\u00eb marrjen e Organizat\u00ebs p\u00ebr \u00c7lirimin e Palestin\u00ebs, t\u00eb cil\u00ebn Nasser-i e kishte krijuar n\u00eb vitin 1964 p\u00ebr t\u00eb bashkuar dhe kontrolluar val\u00ebn n\u00eb rritje t\u00eb entuziazmit komb\u00ebtar. N\u00eb vitin 1968, O\u00c7P-ja u mor nga grupet e pavarura palestineze, t\u00eb pak\u00ebnaqura me kontrollin egjiptian. Fatah ishte grupi m\u00eb i madh nga k\u00ebta dhe Arafati shpejt u b\u00eb kryetar i O\u00c7P-s\u00eb. Edhe nj\u00eb her\u00eb, kjo ishte nj\u00eb l\u00ebvizje nga posht\u00eb kund\u00ebr elitave t\u00eb p\u00ebrzgjedhura, si Ahmad Shukeiri dhe t\u00eb tjer\u00eb, q\u00eb fillimisht drejtonin O\u00c7P-n\u00eb. Shukeiri, meq\u00eb ra fjala, ishte nj\u00eb tjet\u00ebr an\u00ebtar i klas\u00ebs s\u00eb vjet\u00ebr sunduese. Por nga ky \u00e7ast e tutje, pati nj\u00eb brez t\u00eb ri lider\u00ebsh palestinez\u00eb \u2013 Arafat, Hawatmeh, Habash, Abu Jihad dhe t\u00eb tjer\u00eb \u2013 q\u00eb p\u00ebrfaq\u00ebsonin nj\u00eb klas\u00eb tjet\u00ebr, nj\u00eb identitet tjet\u00ebr nga gjith\u00e7ka q\u00eb kishte ardhur m\u00eb par\u00eb.<\/span><\/p><p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"font-weight: 400\">Nj\u00eb nga sloganet m\u00eb t\u00eb r\u00ebnd\u00ebsishme t\u00eb Arafatit ishte <\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">al-qarar al-Filistini al-mustaqil<\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\"> \u2013 fuqi vendimmarrjeje t\u00eb pavarur palestineze. K\u00ebmb\u00ebngulja e tij p\u00ebr autonomin\u00eb dhe vet\u00ebvendosjen palestineze ishte thelb\u00ebsore p\u00ebr popullaritetin e tij n\u00eb k\u00ebt\u00eb periudh\u00eb t\u00eb hershme: \u201cRegjimet arabe nuk na kontrollojn\u00eb.\u201d Ky ishte nj\u00eb nga sukseset e tij relativisht t\u00eb pakta, por madhore: ruajtja e pavar\u00ebsis\u00eb s\u00eb O\u00c7P-s\u00eb nga fuqit\u00eb arabe q\u00eb donin t\u00eb kontrollonin l\u00ebvizjen palestineze, ashtu si\u00e7 kishin tentuar t\u00eb b\u00ebnin q\u00eb nga vitet 1930. Gjat\u00eb Revolt\u00ebs s\u00eb Madhe, n\u00eb Konferenc\u00ebn e Sh\u00ebn Xhejmsit t\u00eb vitit 1939, n\u00eb debatin mbi rezolut\u00ebn e OKB-s\u00eb p\u00ebr ndarjen apo vendosjen e O\u00c7P-s\u00eb \u2013 regjimet arabe tentuan n\u00eb m\u00ebnyr\u00eb konsistente t\u00eb dominonin \u00e7\u00ebshtjen palestineze, p\u00ebr p\u00ebrfitimet e tyre; dhe n\u00eb gar\u00eb me nj\u00ebri-tjetrin, natyrisht. Ende po p\u00ebrpiqen ta b\u00ebjn\u00eb k\u00ebt\u00eb, edhe teksa kundrojn\u00eb pa emocion dhe nuk b\u00ebjn\u00eb absolutisht asgj\u00eb nd\u00ebrsa Gaza sakrifikohet.<\/span><\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Ju p\u00ebrmend\u00ebt nj\u00eb figur\u00eb tjet\u00ebr t\u00eb spikatur nga ky brez, Ghassan Kanafanin. Ju shkruani p\u00ebr t\u00eb n\u00eb nj\u00eb form\u00eb q\u00eb t\u00eb prek n\u00eb librin <\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\">Lufta nj\u00ebqindvje\u00e7are n\u00eb Palestin\u00eb<\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">. E takova nj\u00eb her\u00eb n\u00eb nj\u00eb konferenc\u00eb n\u00eb Kuvajt n\u00eb vitin 1966 dhe mbeta i mahnitur.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Ai ishte tejet karizmatik. Kur e lexon tani, karizma e tij pothuajse g\u00eblon prej faqes. Por n\u00ebse e takoje&#8230; E kam takuar vet\u00ebm nja dy her\u00eb. Ky njeri ishte i jasht\u00ebzakonsh\u00ebm.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Nuk i kujtoj fjal\u00ebt e tij t\u00eb sakta, t\u00eb cilat m\u00eb pas jan\u00eb b\u00ebr\u00eb t\u00eb famshme, por e pyeta: \u201cA ka ndonj\u00eb mund\u00ebsi p\u00ebr nj\u00eb zgjidhje t\u00eb negociuar me k\u00ebta maskarenj?\u201d Dhe ai tha \u2013 nuk do ta harroj kurr\u00eb z\u00ebrin apo buz\u00ebqeshjen e tij \u2013 \u201cTarik, m\u00eb shpjego si qafa mund t\u00eb negocioj\u00eb me shpat\u00ebn.\u201d Qesha shum\u00eb. Thash\u00eb, kjo \u00ebsht\u00eb nj\u00eb analogji e shk\u00eblqyer. Ai ishte i madh, si intelektual, si shkrimtar, si udh\u00ebheq\u00ebs politik. Ishte e dukshme q\u00eb ai p\u00ebrfaq\u00ebsonte nj\u00eb kultur\u00eb t\u00eb t\u00ebr\u00eb. Dhe ndaj e vran\u00eb. Mossadi e hodhi n\u00eb er\u00eb, nd\u00ebrsa udh\u00ebtonte me mbes\u00ebn e tij.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"font-weight: 400\">Sakt\u00ebsisht. Veprat e tij letrare jehojn\u00eb edhe sot. Djali im, Ismaili, p\u00ebrshtati romanin e tij <\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">Kthimi n\u00eb Haifa<\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\"> p\u00ebr ta v\u00ebn\u00eb n\u00eb sken\u00eb, s\u00eb bashku me Naomi Wallace. \u00cbsht\u00eb e pamundur t\u00eb marr\u00ebsh nj\u00eb teat\u00ebr t\u00eb madh n\u00eb ShBA q\u00eb ta shfaq\u00eb at\u00eb, megjith\u00ebse premier\u00ebn e b\u00ebri n\u00eb Lond\u00ebr, n\u00eb Teatrin Finborough. P\u00ebrshtatja u porosit nga Teatri Publik n\u00eb Nju Jork, por bordi refuzoi ta prodhonte \u2013 duke th\u00ebn\u00eb se Kanafani ishte \u201cterrorist\u201d. Megjithat\u00eb, pavar\u00ebsisht nga censura e vendosur nga institucionet, vepra e tij \u00ebsht\u00eb kudo. Deri m\u00eb sot, romanet e tij jan\u00eb ende duke u botuar, si edhe dramat, poezit\u00eb dhe shkrimet e tjera t\u00eb tij, si n\u00eb arabisht ashtu edhe n\u00eb p\u00ebrkthime. Bashk\u00eb me Mahmoud Darwish-in dhe Edward Saidin, mendoj se ai \u00ebsht\u00eb intelektuali m\u00eb i r\u00ebnd\u00ebsish\u00ebm palestinez i shekullit XX.<\/span><\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Kjo \u00ebsht\u00eb ajo q\u00eb tham\u00eb m\u00eb her\u00ebt: ata e din\u00eb k\u00eb duhet t\u00eb vrasin.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Dhe k\u00eb nuk duhet t\u00eb vrasin.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">\u00c7far\u00eb \u00e7oi q\u00eb Arafati dhe ekipi p\u00ebrreth tij t\u00eb vendosnin m\u00eb n\u00eb fund t\u00eb dor\u00ebzoheshin n\u00eb Oslo, n\u00eb vitin 1993? Miku yn\u00eb Edward Said e quajti at\u00eb nj\u00eb \u201cVersaj\u00eb palestineze\u201d \u2013 nj\u00eb paqe nd\u00ebshkuese.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Edwardi kishte t\u00eb drejt\u00eb, por nuk e dinte sa shum\u00eb kishte t\u00eb drejt\u00eb. N\u00eb fakt, ishte shum\u00eb m\u00eb keq se Versaja. Pika e kthes\u00ebs ishte n\u00eb vitin 1988, kur ekipi i Arafatit n\u00eb K\u00ebshillin Komb\u00ebtar palestinez n\u00eb thelb kapitulloi p\u00ebrball\u00eb kushteve t\u00eb amerikan\u00ebve p\u00ebr t\u00eb hyr\u00eb n\u00eb dialog dypal\u00ebsh \u2013 palestinez\u00ebt duhej t\u00eb hiqnin dor\u00eb nga dhuna \u2013 gj\u00eb q\u00eb izraelit\u00ebve nuk iu k\u00ebrkua kurr\u00eb ta b\u00ebnin \u2013 dhe t\u00eb pranonin ndarjen, duke pranuar Rezolut\u00ebn 242 t\u00eb OKB-s\u00eb, e cila kufizonte \u00e7\u00ebshtjet n\u00eb rezultatet e Luft\u00ebs s\u00eb vitit 1967. Kjo rezolut\u00eb e OKB-s\u00eb u hartua nga Arthur Goldberg, Abba Eban dhe Lord Caradon: autor\u00ebt e saj ishin fuqit\u00eb e m\u00ebdha imperialiste dhe klienti i tyre izraelit, megjith\u00ebse u miratua nga K\u00ebshilli i Sigurimit t\u00eb OKB-s\u00eb nga Bashkimi Sovjetik. N\u00eb fakt, izraelit\u00ebt nuk donin q\u00eb O\u00c7P-ja t\u00eb dor\u00ebzohej n\u00eb at\u00eb moment. Ata nuk ishin t\u00eb interesuar t\u00eb flisnin, pavar\u00ebsisht se \u00e7far\u00eb pranonte O\u00c7P-ja. K\u00ebta t\u00eb fundit mund ta pranonin rezolut\u00ebn 242 t\u00eb K\u00ebshillit t\u00eb Sigurimit t\u00eb OKB-s\u00eb, t\u00eb pranonin \u201czgjidhjen me dy shtete\u201d, t\u00eb hiqnin dor\u00eb nga dhuna \u2013 dhe izraelit\u00ebt prap\u00eb nuk do t\u00eb flisnin me ta; derisa Rabini m\u00eb n\u00eb fund theu tabun\u00eb n\u00eb vitin 1992.<\/span><\/p><p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"font-weight: 400\">Pas kthes\u00ebs s\u00eb O\u00c7P-s\u00eb q\u00ebndronte rezultati i Luft\u00ebs s\u00eb Tetorit t\u00eb vitit 1973, kur regjimet egjiptiane dhe siriane b\u00ebn\u00eb t\u00eb qart\u00eb se interesat e tyre kufizoheshin n\u00eb territoret e tyre t\u00eb pushtuara n\u00eb vitin 1967, Sinain dhe Lart\u00ebsit\u00eb Golan. P\u00ebrtej k\u00ebsaj, ata nuk ishin t\u00eb\u00a0 interesuar. Dhe kjo iu b\u00eb e qart\u00eb udh\u00ebheqjes palestineze. Pash\u00eb disa prej tyre tek ktheheshin nga Kajroja. N\u00eb at\u00eb koh\u00eb jetoja n\u00eb Bejrut dhe p\u00ebrktheja p\u00ebr nj\u00eb delegacion palestinezo-amerikan. Ata flisnin p\u00ebr p\u00ebrvoj\u00ebn e tyre n\u00eb Kajro me Sadatin dhe si ai ua b\u00ebri t\u00eb qart\u00eb se \u201cky \u00ebsht\u00eb fundi\u201d. P\u00ebr kaq jemi futur dhe <\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">vet\u00ebm<\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\"> p\u00ebr kaq. Ju duhet t\u00eb kujdeseni p\u00ebr veten. Nuk e tha k\u00ebt\u00eb kaq tro\u00e7, por&#8230;<\/span><\/span><\/p><p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Por kjo ishte \u00e7far\u00eb ai n\u00ebnkuptonte dhe k\u00ebt\u00eb b\u00ebn\u00eb.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"font-weight: 400\">Kjo ishte ajo q\u00eb udh\u00ebheq\u00ebsit e O\u00c7P-s\u00eb kuptuan. Dhe nga ai \u00e7ast e tutje, filluan t\u00eb largohen nga lufta e armatosur dhe \u00e7lirimi i Palestin\u00ebs drejt negociatave p\u00ebr nj\u00eb t\u00eb ashtuquajtur zgjidhje me dy shtete. N\u00eb vitin 1974, n\u00eb K\u00ebshillin Komb\u00ebtar Palestinez (KKP), shtyn\u00eb ndryshimin e par\u00eb t\u00eb formulimit. Fronti Popullor p\u00ebr \u00c7lirimin e Palestin\u00ebs (FP\u00c7P)<sup>2<\/sup><\/span><span style=\"font-weight: 400\"> dhe pjesa m\u00eb e madhe e an\u00ebtar\u00ebsis\u00eb s\u00eb Fatahut e kuptuan shum\u00eb mir\u00eb se \u00e7far\u00eb po gatuhej dhe e kund\u00ebrshtuan. U desh\u00ebn vite q\u00eb udh\u00ebheq\u00ebsit t\u00eb arrinin pik\u00ebn ku ishin n\u00eb gjendje t\u00eb fitonin miratimin e qart\u00eb t\u00eb KKP-s\u00eb p\u00ebr k\u00ebt\u00eb program \u2013 p\u00ebr t\u00eb zhvendosur O\u00c7P-n\u00eb nga nj\u00eb pozicion p\u00ebr \u00e7lirimin e gjith\u00eb Palestin\u00ebs, me nj\u00eb shtet laik-demokratik p\u00ebr mysliman\u00ebt, t\u00eb krishter\u00ebt dhe hebrenjt\u00eb ku t\u00eb gjith\u00eb jan\u00eb t\u00eb barabart\u00eb, n\u00eb nj\u00eb zgjidhje me nj\u00eb shtet plus Bantustane t\u00eb shumta, q\u00eb \u00ebsht\u00eb n\u00eb praktik\u00eb n\u00ebnkuptimi i zgjidhjes me dy shtete e nd\u00ebrmjet\u00ebsuar nga ShBA-ja. Kjo \u00ebsht\u00eb ajo q\u00eb izraelit\u00ebt na kan\u00eb dh\u00ebn\u00eb, cop\u00ebza t\u00eb vogla t\u00eb ndara nga breza t\u00eb t\u00ebr\u00eb kolon\u00ebsh, vendbanimesh ilegale izraelite. Udh\u00ebheqja e Arafatit ndoshta e pranoi k\u00ebt\u00eb n\u00eb parim n\u00eb vitin 1974 dhe m\u00eb pas kaloi, ngadal\u00eb por e sigurt, n\u00eb b\u00ebrjen p\u00ebr vete t\u00eb opinionit publik dhe l\u00ebvizjes palestineze.<\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-27424de e-flex e-con-boxed wpr-particle-no wpr-jarallax-no wpr-parallax-no wpr-sticky-section-no e-con e-parent\" data-id=\"27424de\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-dcdb5d2 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"dcdb5d2\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 10pt\"><span style=\"font-weight: 400\">\u00a01. <\/span><\/span><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 10pt\"><span style=\"font-weight: 400\">Albert Hourani, \u201cOttoman Reform and the Politics of the Notables\u201d te WilliamPolk dhe Richard Chambers, eds, <\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">Beginnings of Modernization in the Middle East:The Nineteenth Century<\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\">, Chicago 1968, ff. 41\u201368.<\/span><\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-size: 10pt;font-family: georgia, palatino, serif\">2.<span style=\"font-weight: 400\">Fronti Popullor p\u00ebr \u00c7lirimin e Palestin\u00ebs, nj\u00eb organizat\u00eb revolucionare socialiste e krijuar nga George Habash dhe t\u00eb tjer\u00eb pas Luft\u00ebs s\u00eb 1967-s.<\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-377c2c1 e-flex e-con-boxed wpr-particle-no wpr-jarallax-no wpr-parallax-no wpr-sticky-section-no e-con e-parent\" data-id=\"377c2c1\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-56656b8 elementor-widget elementor-widget-toggle\" data-id=\"56656b8\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"toggle.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle-item\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-9051\" class=\"elementor-tab-title\" data-tab=\"1\" role=\"button\" aria-controls=\"elementor-tab-content-9051\" aria-expanded=\"false\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon elementor-toggle-icon-left\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-closed\"><i class=\"fas fa-caret-right\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-opened\"><i class=\"elementor-toggle-icon-opened fas fa-caret-up\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-toggle-title\" tabindex=\"0\">Pjesa e par\u00eb<\/a>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-9051\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"1\" role=\"region\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-9051\"><p><a href=\"https:\/\/nyje.al\/qafa-dhe-shpata-i\/\"><span style=\"text-decoration: underline\"><b>Qafa dhe shpata (I)<\/b><\/span><\/a><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle-item\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-9052\" class=\"elementor-tab-title\" data-tab=\"2\" role=\"button\" aria-controls=\"elementor-tab-content-9052\" aria-expanded=\"false\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon elementor-toggle-icon-left\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-closed\"><i class=\"fas fa-caret-right\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-opened\"><i class=\"elementor-toggle-icon-opened fas fa-caret-up\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-toggle-title\" tabindex=\"0\">Pjesa e dyt\u00eb<\/a>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-9052\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"2\" role=\"region\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-9052\"><p><a href=\"https:\/\/nyje.al\/qafa-dhe-shpata-ii\/\"><span style=\"text-decoration: underline\"><b>Qafa dhe shpata <\/b><b>(II)\u00a0<\/b><\/span><\/a><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle-item\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-9053\" class=\"elementor-tab-title\" data-tab=\"3\" role=\"button\" aria-controls=\"elementor-tab-content-9053\" aria-expanded=\"false\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon elementor-toggle-icon-left\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-closed\"><i class=\"fas fa-caret-right\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-opened\"><i class=\"elementor-toggle-icon-opened fas fa-caret-up\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-toggle-title\" tabindex=\"0\">Pjesa e kat\u00ebrt<\/a>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-9053\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"3\" role=\"region\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-9053\"><p><a href=\"https:\/\/nyje.al\/qafa-dhe-shpata-iv\/\"><span style=\"text-decoration: underline\"><b>Qafa dhe shpata <\/b><b>(IV)\u00a0<\/b><\/span><\/a><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle-item\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-9054\" class=\"elementor-tab-title\" data-tab=\"4\" role=\"button\" aria-controls=\"elementor-tab-content-9054\" aria-expanded=\"false\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon elementor-toggle-icon-left\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-closed\"><i class=\"fas fa-caret-right\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-opened\"><i class=\"elementor-toggle-icon-opened fas fa-caret-up\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-toggle-title\" tabindex=\"0\">Pjesa e pest\u00eb<\/a>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-9054\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"4\" role=\"region\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-9054\"><p><a href=\"https:\/\/nyje.al\/qafa-dhe-shpata-v\/\"><span style=\"text-decoration: underline\"><b>Qafa dhe shpata (V)<\/b><\/span><\/a><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle-item\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-9055\" class=\"elementor-tab-title\" data-tab=\"5\" role=\"button\" aria-controls=\"elementor-tab-content-9055\" aria-expanded=\"false\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon elementor-toggle-icon-left\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-closed\"><i class=\"fas fa-caret-right\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-opened\"><i class=\"elementor-toggle-icon-opened fas fa-caret-up\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-toggle-title\" tabindex=\"0\">Intervista e plot\u00eb<\/a>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-9055\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"5\" role=\"region\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-9055\"><h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default elementor-inline-editing pen\" data-elementor-setting-key=\"title\" data-pen-placeholder=\"Type Here...\"><a href=\"https:\/\/nyje.al\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/Qafa-dhe-shpata-Rhashid-Khalidi-Shqiperoi-Genc-Shehu.pdf\"><span style=\"text-decoration: underline;font-size: 12pt\"><span style=\"color: #800000\">Qafa dhe shpata (E plot\u00eb)<\/span><\/span><\/a><\/h2><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-9b52a0f elementor-widget-divider--view-line elementor-widget elementor-widget-divider\" data-id=\"9b52a0f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"divider.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-divider\">\n\t\t\t<span class=\"elementor-divider-separator\">\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ed524fe e-flex e-con-boxed wpr-particle-no wpr-jarallax-no wpr-parallax-no wpr-sticky-section-no e-con e-parent\" data-id=\"ed524fe\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-2ed6a65 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"2ed6a65\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"color: #800000\"><em><strong>Imazhi i ballin\u00ebs<\/strong><\/em><\/span>: \u00a0<span style=\"text-decoration: underline\"><a href=\"https:\/\/unsplash.com\/@pkseva?utm_content=creditCopyText&amp;utm_medium=referral&amp;utm_source=unsplash\">Hammam Fuad<\/a><\/span> n<span style=\"font-weight: 400\">\u00eb<\/span><span style=\"text-decoration: underline\"><a href=\"https:\/\/unsplash.com\/photos\/7xN6CXHAjXY?utm_content=creditCopyText&amp;utm_medium=referral&amp;utm_source=unsplash\">\u00a0<\/a><a href=\"https:\/\/unsplash.com\/photos\/eR6X5lxrEtA?utm_content=creditCopyText&amp;utm_medium=referral&amp;utm_source=unsplash\">Unsplash<\/a><\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-187c0b5 e-flex e-con-boxed wpr-particle-no wpr-jarallax-no wpr-parallax-no wpr-sticky-section-no e-con e-parent\" data-id=\"187c0b5\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Intervista e m\u00ebposhtme p\u00ebrshkruan gjith\u00eb historin\u00eb moderne t\u00eb Palestin\u00ebs dhe t\u00eb asaj t\u00eb nd\u00ebrlidhur me t\u00eb nga fundi i shekullit t\u00eb XIX deri n\u00eb dit\u00ebt e sotme. Temat prekin lindjen e sionizmit, qeverisjen britanike t\u00eb kolonive dhe trash\u00ebgimin\u00eb e saj n\u00eb lindjen e shtetit t\u00eb Izraelit, m\u00ebnyr\u00ebn e tij t\u00eb qeverisjes, implikimet e luft\u00ebrave antikoloniale, dinamikat e brendshme t\u00eb l\u00ebvizjes palestineze p\u00ebr \u00e7lirim dhe marr\u00ebdh\u00ebnien e saj me l\u00ebvizje n\u00eb vendet e tjera arabe, historin\u00eb e negociatave p\u00ebr p\u00ebrfundimin e konfliktit dhe p\u00ebrpjekjen e Izraelit vitin e fundit \u2013 t\u00eb cil\u00ebsuar nga Gjykata Nd\u00ebrkomb\u00ebtare e Drejt\u00ebsis\u00eb si p\u00ebrpjekje q\u00eb, sipas t\u00eb gjitha gjasave, p\u00ebrb\u00ebn gjenocid ndaj popullit palestinez \u2013 p\u00ebr \u00e7lirimin e pengjeve t\u00eb marr\u00eb nga Hamasi pas sulmit t\u00eb 7 Tetorit 2023 dhe p\u00ebr zhdukjen e k\u00ebtyre t\u00eb fundit&#8230;<\/p>","protected":false},"author":2,"featured_media":26724,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"elementor_header_footer","format":"standard","meta":{"episode_type":"","audio_file":"","podmotor_file_id":"","podmotor_episode_id":"","cover_image":"","cover_image_id":"","duration":"","filesize":"","filesize_raw":"","date_recorded":"","explicit":"","block":"","ocean_post_layout":"","ocean_both_sidebars_style":"","ocean_both_sidebars_content_width":0,"ocean_both_sidebars_sidebars_width":0,"ocean_sidebar":"0","ocean_second_sidebar":"0","ocean_disable_margins":"enable","ocean_add_body_class":"","ocean_shortcode_before_top_bar":"","ocean_shortcode_after_top_bar":"","ocean_shortcode_before_header":"","ocean_shortcode_after_header":"","ocean_has_shortcode":"","ocean_shortcode_after_title":"","ocean_shortcode_before_footer_widgets":"","ocean_shortcode_after_footer_widgets":"","ocean_shortcode_before_footer_bottom":"","ocean_shortcode_after_footer_bottom":"","ocean_display_top_bar":"default","ocean_display_header":"default","ocean_header_style":"","ocean_center_header_left_menu":"0","ocean_custom_header_template":"0","ocean_custom_logo":0,"ocean_custom_retina_logo":0,"ocean_custom_logo_max_width":0,"ocean_custom_logo_tablet_max_width":0,"ocean_custom_logo_mobile_max_width":0,"ocean_custom_logo_max_height":0,"ocean_custom_logo_tablet_max_height":0,"ocean_custom_logo_mobile_max_height":0,"ocean_header_custom_menu":"0","ocean_menu_typo_font_family":"0","ocean_menu_typo_font_subset":"","ocean_menu_typo_font_size":0,"ocean_menu_typo_font_size_tablet":0,"ocean_menu_typo_font_size_mobile":0,"ocean_menu_typo_font_size_unit":"px","ocean_menu_typo_font_weight":"","ocean_menu_typo_font_weight_tablet":"","ocean_menu_typo_font_weight_mobile":"","ocean_menu_typo_transform":"","ocean_menu_typo_transform_tablet":"","ocean_menu_typo_transform_mobile":"","ocean_menu_typo_line_height":0,"ocean_menu_typo_line_height_tablet":0,"ocean_menu_typo_line_height_mobile":0,"ocean_menu_typo_line_height_unit":"","ocean_menu_typo_spacing":0,"ocean_menu_typo_spacing_tablet":0,"ocean_menu_typo_spacing_mobile":0,"ocean_menu_typo_spacing_unit":"","ocean_menu_link_color":"","ocean_menu_link_color_hover":"","ocean_menu_link_color_active":"","ocean_menu_link_background":"","ocean_menu_link_hover_background":"","ocean_menu_link_active_background":"","ocean_menu_social_links_bg":"","ocean_menu_social_hover_links_bg":"","ocean_menu_social_links_color":"","ocean_menu_social_hover_links_color":"","ocean_disable_title":"default","ocean_disable_heading":"default","ocean_post_title":"","ocean_post_subheading":"","ocean_post_title_style":"","ocean_post_title_background_color":"","ocean_post_title_background":0,"ocean_post_title_bg_image_position":"","ocean_post_title_bg_image_attachment":"","ocean_post_title_bg_image_repeat":"","ocean_post_title_bg_image_size":"","ocean_post_title_height":0,"ocean_post_title_bg_overlay":0.5,"ocean_post_title_bg_overlay_color":"","ocean_disable_breadcrumbs":"default","ocean_breadcrumbs_color":"","ocean_breadcrumbs_separator_color":"","ocean_breadcrumbs_links_color":"","ocean_breadcrumbs_links_hover_color":"","ocean_display_footer_widgets":"default","ocean_display_footer_bottom":"default","ocean_custom_footer_template":"0","ocean_post_oembed":"","ocean_post_self_hosted_media":"","ocean_post_video_embed":"","ocean_link_format":"","ocean_link_format_target":"self","ocean_quote_format":"","ocean_quote_format_link":"post","ocean_gallery_link_images":"on","ocean_gallery_id":[],"footnotes":""},"categories":[5,829],"tags":[614,529,928,925,442,237,924,927,926],"class_list":["post-26664","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kulture","category-perkthime","tag-gaza","tag-genc-shehu","tag-interviste","tag-new-left","tag-palestina","tag-perkthim","tag-rashid-khalidi","tag-sionizmi","tag-tariq-ali","entry","has-media"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26664","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26664"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26664\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26765,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26664\/revisions\/26765"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/media\/26724"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26664"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26664"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26664"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}