{"id":26659,"date":"2024-10-26T12:43:22","date_gmt":"2024-10-26T10:43:22","guid":{"rendered":"https:\/\/nyje.al\/?p=26659"},"modified":"2024-10-26T20:13:43","modified_gmt":"2024-10-26T18:13:43","slug":"qafa-dhe-shpata-ii","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/nyje.al\/sq\/qafa-dhe-shpata-ii\/","title":{"rendered":"Qafa dhe shpata (II)"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-post\" data-elementor-id=\"26659\" class=\"elementor elementor-26659\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a468be2 e-flex e-con-boxed wpr-particle-no wpr-jarallax-no wpr-parallax-no wpr-sticky-section-no e-con e-parent\" data-id=\"a468be2\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-64f098c elementor-widget elementor-widget-image\" data-id=\"64f098c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-settings=\"{&quot;_animation&quot;:&quot;none&quot;}\" data-widget_type=\"image.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<figure class=\"wp-caption\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"1129\" height=\"449\" src=\"https:\/\/nyje.al\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/qafa-dhe-shpata-II-e1729593416260.jpg\" class=\"attachment-full size-full wp-image-26726\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/nyje.al\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/qafa-dhe-shpata-II-e1729593416260.jpg 1129w, https:\/\/nyje.al\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/qafa-dhe-shpata-II-e1729593416260-768x305.jpg 768w, https:\/\/nyje.al\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/qafa-dhe-shpata-II-e1729593416260-18x7.jpg 18w\" sizes=\"(max-width: 1129px) 100vw, 1129px\" \/>\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<figcaption class=\"widget-image-caption wp-caption-text\">Foto nga Hammam Fuad, Korrik 2024, Palestin\u00eb <\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-236d9e6 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"236d9e6\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Qafa dhe shpata (II)<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-60a55f8 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"60a55f8\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Rashid Khalidi | Intervistuar nga Tariq Ali | Shqip\u00ebruar nga Genc Shehu\n<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b86caf6 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"b86caf6\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p style=\"text-align: center\"><span style=\"color: #800000\"><strong><em><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 10pt\">Botuar n\u00eb numrin 147 t\u00eb revist\u00ebs<a href=\"https:\/\/newleftreview.org\/issues\/ii147\/articles\/the-neck-and-the-sword\"><span style=\"text-decoration: underline\"> New Left Review<\/span><\/a> (Maj\/Qershor 2024)<\/span><\/em><\/strong><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ab2947e elementor-widget-divider--view-line elementor-widget elementor-widget-divider\" data-id=\"ab2947e\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"divider.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-divider\">\n\t\t\t<span class=\"elementor-divider-separator\">\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-31cd808 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"31cd808\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p style=\"text-align: justify;padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Nj\u00eb tjet\u00ebr kusht n\u00eb sfond p\u00ebr Revolt\u00ebn ishte ngritja e fashizmit n\u00eb Europ\u00eb.<\/span><\/i><\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Nga momenti q\u00eb nazist\u00ebt mor\u00ebn pushtetin, e gjith\u00eb situata ndryshoi p\u00ebr hebrenjt\u00eb n\u00eb marr\u00ebdh\u00ebnien e tyre me bot\u00ebn dhe me sionizmin. Kjo \u00ebsht\u00eb krejt e kuptueshme. Si pasoj\u00eb ajo solli ndryshime edhe n\u00eb Palestin\u00eb: midis viteve 1932 dhe 1939, p\u00ebrqindja hebraike e popullsis\u00eb u rrit nga 16 ose 17 p\u00ebr qind n\u00eb 31 p\u00ebr qind. Sionist\u00ebt papritmas kishin nj\u00eb baz\u00eb demografike t\u00eb q\u00ebndrueshme p\u00ebr t\u00eb marr\u00eb n\u00ebn kontroll Palestin\u00ebn, t\u00eb cil\u00ebn nuk e kishin n\u00eb vitin 1932.<\/span><\/p><p style=\"text-align: justify;padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Palestinez\u00ebt u b\u00ebn\u00eb viktima indirekte t\u00eb Judeocidit europian.<\/span><\/i><\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Absolutisht. Palestinez\u00ebt po paguajn\u00eb p\u00ebr gjith\u00eb historin\u00eb e urrejtjes ndaj hebrenjve n\u00eb Europ\u00eb, q\u00eb nga koh\u00ebrat mesjetare. Eduardi I i d\u00ebboi hebrenjt\u00eb nga Anglia n\u00eb vitin 1290, d\u00ebbimet franceze n\u00eb shekullin pasues, dekretet spanjolle dhe portugeze n\u00eb vitet 1490, pogromet ruse nga vitet 1880 dhe, n\u00eb fund, gjenocidi nazist. Nj\u00eb dukuri kjo historikisht tipike europiane dhe e krishter\u00eb.<\/span><\/p><p style=\"text-align: justify;padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Po sikur t\u00eb mos kishte ndodhur Judeocidi n\u00eb Europ\u00eb dhe fashist\u00ebt gjerman\u00eb t\u00eb kishin qen\u00eb fashist\u00eb t\u00eb zakonsh\u00ebm, pa obsesionin p\u00ebr t\u00eb shfarosur hebrenjt\u00eb?<\/span><\/i><\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Oh, nj\u00eb goxha \u00e7far\u00eb do mund t\u00eb kishte qen\u00eb. Por shikoni situat\u00ebn n\u00eb vitin 1939. Ekzistonte tashm\u00eb nj\u00eb projekt sionist, me mb\u00ebshtetje t\u00eb fuqishme nga Perandoria britanike, p\u00ebr arsye q\u00eb nuk kishin fare t\u00eb b\u00ebnin me hebrenjt\u00eb apo sionizmin, por me interesa strategjik\u00eb. Deklarata e Balfurit u b\u00eb nga njeriu p\u00ebrgjegj\u00ebs p\u00ebr kalimin e ligjit m\u00eb antisemit n\u00eb historin\u00eb parlamentare britanike, Akti i t\u00eb Huajve i vitit 1905. Klasa sunduese britanike nuk deshte t\u2019ia dinte sidomos p\u00ebr hebrenjt\u00eb. Mund t\u00eb ken\u00eb pasur interes p\u00ebr interpretimin e tyre t\u00eb Bibl\u00ebs, por ajo q\u00eb u interesonte m\u00eb shum\u00eb ishte r\u00ebnd\u00ebsia strategjike e Palestin\u00ebs dhe Lindjes s\u00eb Mesme si port\u00eb p\u00ebr n\u00eb Indi, shum\u00eb p\u00ebrpara vitit 1917. Ky ishte shqet\u00ebsimi i tyre, fund e krye. Kur u detyruan t\u00eb largoheshin n\u00eb vitin 1948, ata mund\u00ebn ta b\u00ebnin k\u00ebt\u00eb sepse sakaq kishin hequr dor\u00eb nga India n\u00eb vitin 1947 dhe nuk ia kishin m\u00eb t\u00eb nj\u00ebjt\u00ebn nevoj\u00eb Palestin\u00ebs. Edhe sikur Hitleri t\u00eb ishte vrar\u00eb, prap\u00eb do t\u00eb kishte nj\u00eb projekt sionist, me mb\u00ebshtetje nga perandoria britanike. Sionizmi do t\u00eb kishte tentuar gjithsesi ta merrte t\u00eb gjith\u00eb vendin, \u00e7ka ishte gjithmon\u00eb objektivi i tij, dhe do t\u00eb kishte tentuar t\u00eb krijonte nj\u00eb shumic\u00eb hebraike p\u00ebrmes spastrimit etnik dhe imigracionit. Nuk do mund t\u00eb spekuloja p\u00ebrtej k\u00ebsaj.<\/span><\/p><p style=\"text-align: justify;padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Por a nuk kishte rryma anti-sioniste edhe brenda komuniteteve hebraike?<\/span><\/i><\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Sigurisht q\u00eb kishte komunist\u00eb hebrenj, asimilacionist\u00eb hebrenj. Shumica d\u00ebrrmuese e popullsis\u00eb hebraike t\u00eb persekutuar n\u00eb Europ\u00ebn lindore zgjodhi emigrimin n\u00eb kolonit\u00eb e t\u00eb bardh\u00ebve: n\u00eb Afrik\u00ebn e Jugut, Australi, Kanada, Zeland\u00eb t\u00eb Re dhe, mbi t\u00eb gjitha, n\u00eb Shtetet e Bashkuara; disa shkuan edhe n\u00eb Argjentin\u00eb dhe vende t\u00eb tjera t\u00eb Amerik\u00ebs Latine. Kjo qe shumica dhe aty u vendos pjesa m\u00eb e madhe e popullsis\u00eb hebraike n\u00eb bot\u00eb, p\u00ebrve\u00e7 atyre q\u00eb q\u00ebndruan n\u00eb Europ\u00eb. Anti-sionizmi ishte nj\u00eb projekt hebre, deri n\u00eb ardhjen e Hitlerit. Para k\u00ebsaj, sionist\u00ebt ishin nj\u00eb pakic\u00eb dhe programi i tyre vihej thell\u00ebsisht n\u00eb pik\u00ebpyetje n\u00eb komunitetet hebraike. Por Holokausti prodhoi nj\u00eb lloj uniteti t\u00eb kuptuesh\u00ebm n\u00eb mb\u00ebshtetje t\u00eb sionizmit.<\/span><\/p><p style=\"text-align: justify;padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Disfatat zakonisht kan\u00eb efektin e ndalimit t\u00eb gjith\u00e7kaje p\u00ebr nj\u00eb koh\u00eb; pastaj rezistenca ngrihet p\u00ebrs\u00ebri, n\u00eb forma t\u00eb ndryshme. Por n\u00eb rastin e viteve 1936\u201339, disfata u pasua menj\u00ebher\u00eb nga shp\u00ebrthimi i Luft\u00ebs s\u00eb Dyt\u00eb Bot\u00ebrore \u2013 e cila filloi n\u00eb Kin\u00eb, megjith\u00ebse shum\u00eb e quajn\u00eb lufta europiane. Cili ishte q\u00ebndrimi i udh\u00ebheqjes palestineze n\u00eb at\u00eb periudh\u00eb? N\u00eb Indonezi, Malajzi, Indi dhe n\u00eb pjes\u00eb t\u00eb Lindjes s\u00eb Mesme, disa pjes\u00eb t\u00eb l\u00ebvizjes nacionaliste thoshin: armiku i armikut ton\u00eb \u00ebsht\u00eb miku yn\u00eb, qoft\u00eb p\u00ebrkoh\u00ebsisht. Meq\u00eb armiku yn\u00eb \u00ebsht\u00eb Perandoria britanike, kjo do t\u00eb thot\u00eb gjerman\u00ebt ose japonez\u00ebt. N\u00eb librin e tij p\u00ebr Egjiptin, Anouar Abdel-Malek tregon se si, kur dukej se Rommeli mund t\u00eb merrte Egjiptin, turma t\u00eb m\u00ebdha u mblodh\u00ebn n\u00eb Aleksandri duke thirrur: \u201cP\u00ebrpara, Rommel, p\u00ebrpara!\u201d Ata donin k\u00ebdo tjet\u00ebr p\u00ebrve\u00e7 Britanis\u00eb. Cili ishte q\u00ebndrimi n\u00eb Palestin\u00eb?<\/span><\/i><\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Q\u00ebndrimi n\u00eb Palestin\u00eb ishte thell\u00ebsisht i ndar\u00eb. Nj\u00eb fraksion i pakic\u00ebs n\u00eb udh\u00ebheqje u rreshtua me gjerman\u00ebt, duke ndjekur Muftiun e Madh. Ai pati nj\u00eb karrier\u00eb t\u00eb jasht\u00ebzakonshme gjat\u00eb luft\u00ebs: francez\u00ebt e d\u00ebbuan nga Bejruti, britanik\u00ebt e ndoq\u00ebn t\u00eb dilte nga Iraku kur e rimor\u00ebn at\u00eb n\u00eb vitin 1941, pastaj e ndoq\u00ebn nga Irani. Ai u p\u00ebrpoq t\u00eb shkonte n\u00eb Turqi, por turqit nuk e lejuan t\u00eb q\u00ebndronte, k\u00ebshtu q\u00eb p\u00ebrfundoi n\u00eb Rom\u00eb dhe m\u00eb pas n\u00eb Berlin. Por shumica e palestinez\u00ebve nuk shkuan n\u00eb at\u00eb vazhd\u00eb. Shum\u00eb u bashkuan me Ushtrin\u00eb britanike dhe luftuan me forcat Aleate. Natyrisht, shum\u00eb udh\u00ebheq\u00ebs ishin vrar\u00eb nga britanik\u00ebt, qoft\u00eb n\u00eb fush\u00ebbetej\u00eb apo me ekzekutim. T\u00eb tjer\u00eb u \u00e7uan n\u00eb ekzil. Britanik\u00ebve u p\u00eblqente t\u00eb ekzilonin kund\u00ebrshtar\u00ebt e tyre nacionalist\u00eb n\u00eb territoret ishullore: Malt\u00eb, Sejshelle, Sri Lanka, Andaman. Xhaxhai im u d\u00ebrgua n\u00eb Sejshelle p\u00ebr disa vite, s\u00eb bashku me udh\u00ebheq\u00ebs t\u00eb tjer\u00eb palestinez\u00eb dhe m\u00eb pas u m\u00ebrgua n\u00eb Bejrut p\u00ebr disa vite t\u00eb tjera. K\u00ebshtu, pjesa m\u00eb e madhe e udh\u00ebheqjes e kuptoi q\u00eb Britania nuk mund t\u00eb ishte kurr\u00eb miku i tyre. Mund t\u00eb lexoni kujtimet e xhaxhait tim \u2013 ai u b\u00eb nj\u00eb anti-britanik tmerr\u00ebsisht i hidhur. Ai gjithmon\u00eb kishte qen\u00eb nj\u00eb nacionalist dhe anti-britanik, por grada n\u00eb t\u00eb cil\u00ebn Revolta ndryshoi pik\u00ebpamjet palestineze \u00ebsht\u00eb mbres\u00ebl\u00ebn\u00ebse. M\u00eb par\u00eb, udh\u00ebheqja ishte p\u00ebrpjekur gjithmon\u00eb t\u00eb pajtonte britanik\u00ebt, n\u00eb vazhd\u00ebn e shum\u00eb elitave t\u00eb p\u00ebrzgjedhura koloniale. Kjo ndryshoi me shpartallimin e Revolt\u00ebs.<\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">N\u00eb fund, disfata e Revolt\u00ebs dhe m\u00eb pas Lufta e Dyt\u00eb Bot\u00ebrore i lan\u00eb palestinez\u00ebt t\u00eb pap\u00ebrgatitur p\u00ebr at\u00eb q\u00eb do t\u00eb vinte m\u00eb pas, kur dy superfuqit\u00eb e reja \u2013 ShBA-ja dhe Bashkimi Sovjetik \u2013 mb\u00ebshtet\u00ebn sionizmin, nd\u00ebrsa n\u00eb terren britanik\u00ebt bashk\u00ebpunuan me sionist\u00ebt dhe jordanez\u00ebt p\u00ebr t\u00eb parandaluar ngritjen e nj\u00eb shteti palestinez. Palestinez\u00ebt nuk ishin t\u00eb organizuar sa duhet p\u00ebr t\u00eb p\u00ebrballuar sulmet e forcave sioniste, q\u00eb filluan n\u00eb n\u00ebntor 1947, muaj para p\u00ebrfundimit t\u00eb mandatit m\u00eb 15 maj 1948, kur rezoluta e OKB-s\u00eb p\u00ebr Ndarjen supozohej t\u00eb hynte n\u00eb fuqi dhe ushtrit\u00eb arabe u p\u00ebrfshin\u00eb n\u00eb p\u00ebrleshje. Deri at\u00ebher\u00eb, forcat sioniste kishin marr\u00eb Jaff\u00ebn, Haifan, Tiberiasin, Safadin dhe dhjet\u00ebra fshatra, duke d\u00ebbuar rreth 350 mij\u00eb palestinez\u00eb dhe kishin pushtuar tashm\u00eb pjes\u00ebn m\u00eb t\u00eb madhe t\u00eb asaj q\u00eb do t\u00eb kishte qen\u00eb shteti arab sipas Planit t\u00eb OKB-s\u00eb p\u00ebr Ndarjen. K\u00ebshtu palestinez\u00ebt sakaq ishin mposhtur p\u00ebrpara se t\u00eb shpallej Shteti i Izraelit dhe t\u00eb fillonte e ashtuquajtura Luft\u00eb Arabo-Izraelite.<\/span><\/p><p style=\"text-align: justify;padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Do t\u00eb dalim edhe te roli i Shteteve t\u00eb Bashkuara n\u00eb t\u00eb gjitha k\u00ebto. Por si e shpjegoni mb\u00ebshtetjen e Bashkimit Sovjetik p\u00ebr sionist\u00ebt, duke i furnizuar ata me arm\u00eb \u00e7eke p\u00ebr t\u00eb vazhduar luft\u00ebn?<\/span><\/i><\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Stalini ndryshoi q\u00ebndrim shum\u00eb shpejt, si\u00e7 e dini. Nga nj\u00eb fuqi e fort\u00eb anti-nacionaliste dhe anti-sioniste, Bashkimi Sovjetik papritur u b\u00eb mb\u00ebshtet\u00ebs i nj\u00eb shteti hebre. Kjo erdhi si tronditje e madhe p\u00ebr partit\u00eb komuniste t\u00eb bot\u00ebs arabe. Mendoj se kishte disa arsye p\u00ebr k\u00ebt\u00eb. Sigurisht, ishte nj\u00eb p\u00ebrpjekje p\u00ebr t\u00eb tejkaluar Shtetet e Bashkuara dhe ndoshta kishte nj\u00eb ndjesi se ky [shtet i ri] do mund t\u00eb b\u00ebhej nj\u00eb vend socialist q\u00eb do t\u00eb rreshtohej me Bashkimin Sovjetik. Stalini gjithashtu d\u00ebshironte t\u00eb minonte britanik\u00ebt n\u00eb Lindjen e Mesme. E mbani mend q\u00eb Stalini e kaloi rinin\u00eb duke luftuar n\u00eb jug t\u00eb asaj q\u00eb do t\u00eb b\u00ebhej Bashkimi Sovjetik gjat\u00eb Luft\u00ebs Civile ruse, kur britanik\u00ebt ishin mb\u00ebshtet\u00ebsit kryesor\u00eb t\u00eb t\u00eb Bardh\u00ebve \u2013 duke i financuar, armatosur dhe trajnuar ata. Ata i mb\u00ebshtet\u00ebn me trupa dhe flota nga Balltiku deri n\u00eb Detin Kaspik dhe Detin e Zi. Qysh her\u00ebt, Stalini zhvilloi nj\u00eb armiq\u00ebsi t\u00eb madhe ndaj Britanis\u00eb dhe nj\u00eb obsesion p\u00ebr k\u00ebrc\u00ebnimin q\u00eb paraqiste pushteti britanik n\u00eb jug t\u00eb BRSS-s\u00eb. Dhe tani ai e pa k\u00ebt\u00eb si nj\u00eb moment kur Bashkimi Sovjetik mund t\u00eb d\u00ebmtonte regjimet kukulla arabe t\u00eb Britanis\u00eb n\u00eb rajon.<\/span><\/p><p style=\"text-align: justify;padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Ishte nj\u00eb katastrof\u00eb si nd\u00ebrhyrje politike. Por nuk zgjati shum\u00eb.<\/span><\/i><\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Nja dy vite. Por, po, absolutisht. N\u00ebse e shikoni votimin n\u00eb Asamblen\u00eb e P\u00ebrgjithshme t\u00eb OKB-s\u00eb, pa Bashkimin Sovjetik dhe votat e tij nga Bjellorusia dhe Ukraina, si dhe nga vende n\u00ebn ndikimin e tyre, amerikan\u00ebt do ta kishin t\u00eb v\u00ebshtir\u00eb t\u00eb kalonin rezolut\u00ebn e Ndarjes. Ndoshta mund t\u2019ia dilnin, por mund t\u00eb kishte \u00e7uar n\u00eb nj\u00eb rezultat t\u00eb ndrysh\u00ebm. Dhe marr\u00ebveshja p\u00ebr armatimet \u00e7eke ishte vendimtare p\u00ebr fitoret e Izraelit kund\u00ebr ushtrive arabe n\u00eb fush\u00ebbetej\u00eb.<\/span><\/p><p style=\"text-align: justify;padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Kjo na \u00e7on tek elitat arabe \u2013 monarkit\u00eb dhe principatat e sheik\u00ebve t\u00eb vendosura nga Britania pas r\u00ebnies s\u00eb osman\u00ebve \u2013 bashk\u00ebpunimi i tyre me britanik\u00ebt dhe d\u00ebshtimi i tyre p\u00ebr t\u00eb ndihmuar n\u00eb mposhtjen e k\u00ebtij entiteti q\u00eb Perandoria britanike kishte krijuar.<\/span><\/i><\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Monarkit\u00eb egjiptiane, jordaneze dhe irakiane luajt\u00ebn rolin m\u00eb t\u00eb r\u00ebnd\u00ebsish\u00ebm k\u00ebtu. Ato gjendeshin n\u00ebn trysni t\u00eb ndryshme, nga lart dhe nga posht\u00eb. Nga nj\u00ebra an\u00eb, britanik\u00ebt nuk kishin absolutisht asnj\u00eb d\u00ebshir\u00eb t\u00eb shihnin nj\u00eb shtet palestinez. Edhe pse kishin filluar t\u00eb kishin nj\u00eb armiq\u00ebsi ndaj sionist\u00ebve p\u00ebr shkak t\u00eb fushat\u00ebs s\u00eb p\u00ebrgjakshme q\u00eb u zhvillua kund\u00ebr tyre nga Irguni, Banda Stern dhe Haganahu n\u00eb fund t\u00eb Luft\u00ebs s\u00eb Dyt\u00eb Bot\u00ebrore, ata ende kishin nj\u00eb armiq\u00ebsi t\u00eb madhe ndaj palestinez\u00ebve. Britania abstenoi n\u00eb rezolut\u00ebn e OKB-s\u00eb p\u00ebr Ndarjen. Nj\u00eb shtet hebre do t\u00eb themelohej dhe nuk kishte asgj\u00eb q\u00eb do mund ta parandalonte k\u00ebt\u00eb. Por ata shpresonin q\u00eb, p\u00ebrmes regjimeve t\u00eb tyre klienteliste, t\u00eb kund\u00ebrpeshonin fuqin\u00eb e tij dhe t\u00eb mbanin ndikimin q\u00eb kishin n\u00eb nj\u00eb pjes\u00eb t\u00eb Palestin\u00ebs, fal\u00eb Emir Abdullahut t\u00eb Transjordanis\u00eb, ushtria e t\u00eb cilit komandohej nga oficer\u00eb britanik\u00eb.<\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Nga ana tjet\u00ebr, ishte trysnia e opinionit publik. Bota arabe prej koh\u00ebsh ishte e shqet\u00ebsuar p\u00ebr sionizmin. Kur po e hulumtoja k\u00ebt\u00eb \u00e7\u00ebshtje, gjeta qindra artikuj t\u00eb hersh\u00ebm gazetash p\u00ebr Palestin\u00ebn nga Stambolli, Damasku, Kajroja dhe Bejruti. Kishte vullnetar\u00eb nga Siria dhe Egjipti q\u00eb luftonin n\u00eb Palestin\u00eb gjat\u00eb Revolt\u00ebs Arabe. K\u00ebshtu q\u00eb k\u00ebto regjime fqinje u vun\u00eb n\u00ebn trysni popullore p\u00ebr t\u00eb b\u00ebr\u00eb di\u00e7ka p\u00ebr gj\u00ebm\u00ebn q\u00eb po shpalosej n\u00eb Palestin\u00eb gjat\u00eb viteve 1947\u201348, teksa sionist\u00ebt fituan shpejt ep\u00ebrsi dhe refugjat\u00eb t\u00eb varf\u00ebr po fillonin t\u00eb shfaqeshin n\u00eb kryeqytetet arabe. Sigurisht, britanik\u00ebt donin q\u00eb jordanez\u00ebt t\u00eb hynin n\u00eb loj\u00eb \u2013 me synimin p\u00ebr t\u00eb aneksuar Bregun Per\u00ebndimor dhe Jerusalemin Lindor p\u00ebr veten e tyre. Egjipti dhe vendet e tjera arabe u detyruan nga popullatet e tyre q\u00eb t\u00eb nd\u00ebrhynin. Por k\u00ebt\u00eb e b\u00ebn\u00eb n\u00eb m\u00ebnyr\u00eb gjysmake dhe vet\u00ebm pasi britanik\u00ebt ishin t\u00ebrhequr.<\/span><\/p><p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"font-weight: 400\">Kjo pati nj\u00eb efekt t\u00eb madh radikalizues mbi oficer\u00ebt e rinj arab\u00eb q\u00eb u angazhuan, p\u00ebrfshir\u00eb Abdel Nasserin.<\/span><span style=\"font-weight: 400\"> Ai shkroi n\u00eb kujtimet e tij: nuk na u dhan\u00eb mjetet p\u00ebr t\u00eb luftuar dhe teksa po luftonim kund\u00ebr izraelit\u00ebve, mendonim p\u00ebr monarkin\u00eb e korruptuar t\u00eb kontrolluar nga britanik\u00ebt n\u00eb sht\u00ebpi. S\u00eb bashku me dy koleg\u00eb t\u00eb ngusht\u00eb n\u00eb grupin nacionalist t\u00eb Oficer\u00ebve t\u00eb Lir\u00eb, Abdel Hakim Amer dhe Zakaria Mohyedin, Nasser u vendos n\u00eb Gaza dhe Rafah dhe v\u00ebzhgoi nga af\u00ebr zem\u00ebrimin e ushtar\u00ebve t\u00eb thjesht\u00eb ndaj Komand\u00ebs s\u00eb Lart\u00eb n\u00eb Kajro. Ai citon nj\u00eb ushtar q\u00eb p\u00ebrs\u00ebriste vazhdimisht me \u00e7do urdh\u00ebr t\u00eb kot\u00eb t\u00eb ri: \u201cTurp, turp p\u00ebr ne,\u201d me intonacionin e zgjatur sarkastik t\u00eb fshatit egjiptian.<sup>1<\/sup><\/span><span style=\"font-weight: 400\"> Lufta rriti popullaritetin e Oficer\u00ebve t\u00eb Lir\u00eb dhe p\u00ebrfundimisht \u00e7oi n\u00eb p\u00ebrmbysjen e monarkis\u00eb n\u00eb vitin 1952. Kjo ishte e v\u00ebrtet\u00eb edhe me irakian\u00ebt dhe sirian\u00ebt. Pothuajse sapo mbaroi lufta, ndodh\u00ebn nj\u00eb seri grushtesh shteti n\u00eb Siri, pasuar nga revolucioni i vitit 1952 n\u00eb Egjipt dhe m\u00eb pas n\u00eb Irak n\u00eb 1958-n. Oficer\u00ebt ushtarak\u00eb t\u00eb p\u00ebrfshir\u00eb kishin luftuar t\u00eb gjith\u00eb n\u00eb Palestin\u00eb.<\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-37f1456 e-con-full e-flex wpr-particle-no wpr-jarallax-no wpr-parallax-no wpr-sticky-section-no e-con e-child\" data-id=\"37f1456\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f145175 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"f145175\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p style=\"text-align: justify\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 12pt;color: #ffffff\"><i><span style=\"font-weight: 400\"><span style=\"text-decoration: underline\">Sh\u00ebnim redaksional<\/span> &#8211;<\/span><\/i><\/span><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 12pt;color: #ffffff\">Gamal Abdel Nasser ishte oficer i ushtris\u00eb egjiptiane, m\u00eb pas Kryeminist\u00ebr i Egjiptit (1954-56) dhe President (1956-70).<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-27424de e-flex e-con-boxed wpr-particle-no wpr-jarallax-no wpr-parallax-no wpr-sticky-section-no e-con e-parent\" data-id=\"27424de\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5beccbc elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"5beccbc\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Pra, Palestina u nda, por jo sipas planit t\u00eb dakorduar nga Kombet e Bashkuara.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">Ben-Gurion dhe udh\u00ebheq\u00ebsit sionist\u00eb d\u00ebshironin ta merrnin t\u00eb t\u00ebr\u00ebn, thjesht nuk kishin mjetet n\u00eb at\u00eb koh\u00eb. K\u00ebshtu q\u00eb u k\u00ebnaq\u00ebn me 78 p\u00ebr qind.<\/span><\/p><p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Ka pasur luft\u00eb pothuajse t\u00eb pand\u00ebrprer\u00eb q\u00eb at\u00ebher\u00eb. Vala e par\u00eb e refugjat\u00ebve mb\u00ebrriti n\u00eb Gaza pas Nakb\u00ebs n\u00eb vitin 1948, p\u00ebrfshir\u00eb shum\u00eb nga miqt\u00eb tan\u00eb. Ata kurr\u00eb nuk kishin jetuar m\u00eb par\u00eb n\u00eb Gaza.<\/span><\/i><\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\">80 p\u00ebr qind e popullsis\u00eb s\u00eb asaj q\u00eb sot \u00ebsht\u00eb Rripi i Gaz\u00ebs jan\u00eb pasardh\u00ebs t\u00eb refugjat\u00ebve, shumica e t\u00eb cil\u00ebve mb\u00ebrrit\u00ebn n\u00eb 1948-n. Ka popullata nga Negevi dhe zona t\u00eb tjera q\u00eb u d\u00ebbuan edhe m\u00eb von\u00eb. Por 80 p\u00ebr qind e popullsis\u00eb s\u00eb Gaz\u00ebs fillimisht erdh\u00ebn nga vende t\u00eb tjera.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-377c2c1 e-flex e-con-boxed wpr-particle-no wpr-jarallax-no wpr-parallax-no wpr-sticky-section-no e-con e-parent\" data-id=\"377c2c1\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-dcdb5d2 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"dcdb5d2\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p style=\"padding-left: 40px\"><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 10pt\"><span style=\"font-weight: 400\">\u00a01.<\/span><\/span><span style=\"font-size: 10pt;font-family: georgia, palatino, serif\"><span style=\"font-weight: 400\">\u201cMemoirs of the First Palestine War\u201d, t\u00eb p\u00ebrkthyera n\u00eb anglisht nga Walid Khalidi p\u00ebr revist\u00ebn <\/span><i><span style=\"font-weight: 400\">Journal of Palestine Studies<\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400\">, Dim\u00ebr 1973, jan\u00eb nj\u00eb rr\u00ebfim magjeps\u00ebs mbi kaosin dhe munges\u00ebn e q\u00ebllimshme t\u00eb planifikimit nga Komanda e Lart\u00eb e korruptuar n\u00eb Kajro<\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-56656b8 elementor-widget elementor-widget-toggle\" data-id=\"56656b8\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"toggle.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle-item\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-9051\" class=\"elementor-tab-title\" data-tab=\"1\" role=\"button\" aria-controls=\"elementor-tab-content-9051\" aria-expanded=\"false\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon elementor-toggle-icon-left\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-closed\"><i class=\"fas fa-caret-right\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-opened\"><i class=\"elementor-toggle-icon-opened fas fa-caret-up\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-toggle-title\" tabindex=\"0\">Pjesa e par\u00eb<\/a>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-9051\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"1\" role=\"region\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-9051\"><p><a href=\"https:\/\/nyje.al\/qafa-dhe-shpata-i\/\"><span style=\"text-decoration: underline\"><b>Qafa dhe shpata (I)<\/b><\/span><\/a><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle-item\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-9052\" class=\"elementor-tab-title\" data-tab=\"2\" role=\"button\" aria-controls=\"elementor-tab-content-9052\" aria-expanded=\"false\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon elementor-toggle-icon-left\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-closed\"><i class=\"fas fa-caret-right\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-opened\"><i class=\"elementor-toggle-icon-opened fas fa-caret-up\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-toggle-title\" tabindex=\"0\">Pjesa e tret\u00eb<\/a>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-9052\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"2\" role=\"region\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-9052\"><p><a href=\"https:\/\/nyje.al\/qafa-dhe-shpata-iii\/\"><span style=\"text-decoration: underline\"><b>Qafa dhe shpata <\/b><b>(III)\u00a0<\/b><\/span><\/a><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle-item\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-9053\" class=\"elementor-tab-title\" data-tab=\"3\" role=\"button\" aria-controls=\"elementor-tab-content-9053\" aria-expanded=\"false\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon elementor-toggle-icon-left\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-closed\"><i class=\"fas fa-caret-right\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-opened\"><i class=\"elementor-toggle-icon-opened fas fa-caret-up\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-toggle-title\" tabindex=\"0\">Pjesa e kat\u00ebrt<\/a>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-9053\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"3\" role=\"region\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-9053\"><p><a href=\"https:\/\/nyje.al\/qafa-dhe-shpata-iv\/\"><span style=\"text-decoration: underline\"><b>Qafa dhe shpata <\/b><b>(IV)\u00a0<\/b><\/span><\/a><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle-item\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-9054\" class=\"elementor-tab-title\" data-tab=\"4\" role=\"button\" aria-controls=\"elementor-tab-content-9054\" aria-expanded=\"false\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon elementor-toggle-icon-left\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-closed\"><i class=\"fas fa-caret-right\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-opened\"><i class=\"elementor-toggle-icon-opened fas fa-caret-up\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-toggle-title\" tabindex=\"0\">Pjesa e pest\u00eb<\/a>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-9054\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"4\" role=\"region\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-9054\"><p><a href=\"https:\/\/nyje.al\/qafa-dhe-shpata-v\/\"><span style=\"text-decoration: underline\"><b>Qafa dhe shpata (V)<\/b><\/span><\/a><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toggle-item\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-9055\" class=\"elementor-tab-title\" data-tab=\"5\" role=\"button\" aria-controls=\"elementor-tab-content-9055\" aria-expanded=\"false\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon elementor-toggle-icon-left\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-closed\"><i class=\"fas fa-caret-right\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-toggle-icon-opened\"><i class=\"elementor-toggle-icon-opened fas fa-caret-up\"><\/i><\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-toggle-title\" tabindex=\"0\">Intervista e plot\u00eb<\/a>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-9055\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"5\" role=\"region\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-9055\"><h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default elementor-inline-editing pen\" data-elementor-setting-key=\"title\" data-pen-placeholder=\"Type Here...\"><a href=\"https:\/\/nyje.al\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/Qafa-dhe-shpata-Rhashid-Khalidi-Shqiperoi-Genc-Shehu.pdf\"><span style=\"text-decoration: underline;font-size: 12pt\"><span style=\"color: #800000\">Qafa dhe shpata (E plot\u00eb)<\/span><\/span><\/a><\/h2><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-9b52a0f elementor-widget-divider--view-line elementor-widget elementor-widget-divider\" data-id=\"9b52a0f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"divider.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-divider\">\n\t\t\t<span class=\"elementor-divider-separator\">\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ed524fe e-flex e-con-boxed wpr-particle-no wpr-jarallax-no wpr-parallax-no wpr-sticky-section-no e-con e-parent\" data-id=\"ed524fe\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-2ed6a65 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"2ed6a65\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p><span style=\"font-family: georgia, palatino, serif;font-size: 14pt\"><span style=\"color: #800000\"><em><strong>Imazhi i ballin\u00ebs<\/strong><\/em><\/span>: <a href=\"https:\/\/unsplash.com\/@pkseva?utm_content=creditCopyText&amp;utm_medium=referral&amp;utm_source=unsplash\">Hammam Fuad<\/a> n<span style=\"font-weight: 400\">\u00eb<\/span>\u00a0<a href=\"https:\/\/unsplash.com\/photos\/a1TO2PFv4zM?utm_content=creditCopyText&amp;utm_medium=referral&amp;utm_source=unsplash\">Unsplash<\/a><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Intervista e m\u00ebposhtme p\u00ebrshkruan gjith\u00eb historin\u00eb moderne t\u00eb Palestin\u00ebs dhe t\u00eb asaj t\u00eb nd\u00ebrlidhur me t\u00eb nga fundi i shekullit t\u00eb XIX deri n\u00eb dit\u00ebt e sotme. Temat prekin lindjen e sionizmit, qeverisjen britanike t\u00eb kolonive dhe trash\u00ebgimin\u00eb e saj n\u00eb lindjen e shtetit t\u00eb Izraelit, m\u00ebnyr\u00ebn e tij t\u00eb qeverisjes, implikimet e luft\u00ebrave antikoloniale, dinamikat e brendshme t\u00eb l\u00ebvizjes palestineze p\u00ebr \u00e7lirim dhe marr\u00ebdh\u00ebnien e saj me l\u00ebvizje n\u00eb vendet e tjera arabe, historin\u00eb e negociatave p\u00ebr p\u00ebrfundimin e konfliktit dhe p\u00ebrpjekjen e Izraelit vitin e fundit \u2013 t\u00eb cil\u00ebsuar nga Gjykata Nd\u00ebrkomb\u00ebtare e Drejt\u00ebsis\u00eb si p\u00ebrpjekje q\u00eb, sipas t\u00eb gjitha gjasave, p\u00ebrb\u00ebn gjenocid ndaj popullit palestinez \u2013 p\u00ebr \u00e7lirimin e pengjeve t\u00eb marr\u00eb nga Hamasi pas sulmit t\u00eb 7 Tetorit 2023 dhe p\u00ebr zhdukjen e k\u00ebtyre t\u00eb fundit&#8230;<\/p>","protected":false},"author":2,"featured_media":26803,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"elementor_header_footer","format":"standard","meta":{"episode_type":"","audio_file":"","podmotor_file_id":"","podmotor_episode_id":"","cover_image":"","cover_image_id":"","duration":"","filesize":"","filesize_raw":"","date_recorded":"","explicit":"","block":"","ocean_post_layout":"","ocean_both_sidebars_style":"","ocean_both_sidebars_content_width":0,"ocean_both_sidebars_sidebars_width":0,"ocean_sidebar":"0","ocean_second_sidebar":"0","ocean_disable_margins":"enable","ocean_add_body_class":"","ocean_shortcode_before_top_bar":"","ocean_shortcode_after_top_bar":"","ocean_shortcode_before_header":"","ocean_shortcode_after_header":"","ocean_has_shortcode":"","ocean_shortcode_after_title":"","ocean_shortcode_before_footer_widgets":"","ocean_shortcode_after_footer_widgets":"","ocean_shortcode_before_footer_bottom":"","ocean_shortcode_after_footer_bottom":"","ocean_display_top_bar":"default","ocean_display_header":"default","ocean_header_style":"","ocean_center_header_left_menu":"0","ocean_custom_header_template":"0","ocean_custom_logo":0,"ocean_custom_retina_logo":0,"ocean_custom_logo_max_width":0,"ocean_custom_logo_tablet_max_width":0,"ocean_custom_logo_mobile_max_width":0,"ocean_custom_logo_max_height":0,"ocean_custom_logo_tablet_max_height":0,"ocean_custom_logo_mobile_max_height":0,"ocean_header_custom_menu":"0","ocean_menu_typo_font_family":"0","ocean_menu_typo_font_subset":"","ocean_menu_typo_font_size":0,"ocean_menu_typo_font_size_tablet":0,"ocean_menu_typo_font_size_mobile":0,"ocean_menu_typo_font_size_unit":"px","ocean_menu_typo_font_weight":"","ocean_menu_typo_font_weight_tablet":"","ocean_menu_typo_font_weight_mobile":"","ocean_menu_typo_transform":"","ocean_menu_typo_transform_tablet":"","ocean_menu_typo_transform_mobile":"","ocean_menu_typo_line_height":0,"ocean_menu_typo_line_height_tablet":0,"ocean_menu_typo_line_height_mobile":0,"ocean_menu_typo_line_height_unit":"","ocean_menu_typo_spacing":0,"ocean_menu_typo_spacing_tablet":0,"ocean_menu_typo_spacing_mobile":0,"ocean_menu_typo_spacing_unit":"","ocean_menu_link_color":"","ocean_menu_link_color_hover":"","ocean_menu_link_color_active":"","ocean_menu_link_background":"","ocean_menu_link_hover_background":"","ocean_menu_link_active_background":"","ocean_menu_social_links_bg":"","ocean_menu_social_hover_links_bg":"","ocean_menu_social_links_color":"","ocean_menu_social_hover_links_color":"","ocean_disable_title":"default","ocean_disable_heading":"default","ocean_post_title":"","ocean_post_subheading":"","ocean_post_title_style":"","ocean_post_title_background_color":"","ocean_post_title_background":0,"ocean_post_title_bg_image_position":"","ocean_post_title_bg_image_attachment":"","ocean_post_title_bg_image_repeat":"","ocean_post_title_bg_image_size":"","ocean_post_title_height":0,"ocean_post_title_bg_overlay":0.5,"ocean_post_title_bg_overlay_color":"","ocean_disable_breadcrumbs":"default","ocean_breadcrumbs_color":"","ocean_breadcrumbs_separator_color":"","ocean_breadcrumbs_links_color":"","ocean_breadcrumbs_links_hover_color":"","ocean_display_footer_widgets":"default","ocean_display_footer_bottom":"default","ocean_custom_footer_template":"0","ocean_post_oembed":"","ocean_post_self_hosted_media":"","ocean_post_video_embed":"","ocean_link_format":"","ocean_link_format_target":"self","ocean_quote_format":"","ocean_quote_format_link":"post","ocean_gallery_link_images":"on","ocean_gallery_id":[],"footnotes":""},"categories":[5,829],"tags":[614,529,928,925,442,237,924,927,926],"class_list":["post-26659","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kulture","category-perkthime","tag-gaza","tag-genc-shehu","tag-interviste","tag-new-left","tag-palestina","tag-perkthim","tag-rashid-khalidi","tag-sionizmi","tag-tariq-ali","entry","has-media"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26659","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26659"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26659\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26802,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26659\/revisions\/26802"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/media\/26803"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26659"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26659"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/nyje.al\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26659"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}